InkadonJag har ingen tidigare erfarenhet av att skriva för musikvideo, men eftersom jag idag ska spela in en låt i bandet Inkadon och eftersom jag är utbildad inom filmmanus söker jag något nytt i formen musikvideo. Vad skiljer en musikvideo från en film. Eller också: Vad tillför musikvideon själva musiken?

Det som varit enormt njutbart i arbetet i skrivandet har varit att utgå från sångtexten i låten för att komplettera dess associationer och förnimmelser visuellt. Något jag aktivt undvikit är att berätta samma sak visuellt som berättas i sångtexten – att t.ex. visa en bild på en strand bara för att stranden finns med i sångtexten. Här har jag associerat fritt kring vad sångtexten väcker hos mig, för ur detta har jag vidgat mina associationer kring innehållet och skrivit ner dessa nya associationer som blivit ledmotiv i byggandet av musikvideo.

Och det handlar inte lika mycket om att berätta en historia som att förmedla stämningar, känslolägen, tonfall, rörelser, förnimmelser som smaker, dofter och beröring. Ofta känns dessa associationer fel i förhållande till sångtexten, men de kommer intuitivt, och det är en metod jag renderar material ur. När jag sedan gör ett urval av alla associationer, slår ihop dem och sorterar om dem, då kan jag stryka de som verkligen inte passar in. Eller att de byter skepnad men ändå bär med samma stämning eller förnimmelser.

Formen kan liknas vid konstfilmen, dvs. en mycket friare gestaltning, bort från förnuft och genomgående handling, men så lätt skulle jag inte kalla det. Ty för mig finns en genomgående handlingslinje av förnimmelser, en smak av längtan och en insikt om förgänglighet. För att skildra detta följer vi en serie bilder kopplade till musik, samt instick av bilder från temperament med instrument som trappas upp mot ett crescendo. Tydlig efterklang. Sen är det flyktiga totalt vakuumtryckt och förgängligt.