Inom 17 år kommer ytterligare två miljarder människor att bosätta sig i världens städer. Ett forskningsteam på KTH har nu kunnat simulera urbaniseringens tillväxtscenarier. Här jämförs två satellitbilder tagna med tio års mellanrum för att utifrån dessa skapa en tredje bild om exploateringsgraden. Här kan man därefter beskriva kommande miljökonsekvenserna utifrån vilken mark som tas i anspråk.

Hur skapas en hållbar stadsplanering i städer med en stor population? Och hur skapar man hållbara städer för en framtid där både befolkning och klimathot ökar? Att på ovanstående vis undersöka både exploateringsgrad och val av marker som utnyttjas ger oss idag bilder som vi har tid att ta ställning till för att kunna besvara dessa frågor.

Tyvärr känns svårigheten inte ligga i att se vilka medel som bör vidtas för att skapa ett hållbarare samhälle, utan utmaningen att övertyga ledande makthavare om vikten av ett långsiktigt strävande i arbetet. För en sak är säker, att hantera morgondagens urbana miljöer kräver att alla strävar åt samma hållbara mål, där inte alltid ekonomisk hållbarhet ska placeras högst i hierarkin.

Källa: KTH och tidningen Arkitekten (3-2013). Bildkälla: Ffffound.com.