Nicolas Nixon, professor i fotografi vid Massachusetts College of Art, fotograferade år 1975 sin fru Bebe och hennes tre systrar. Resultatet blev så lyckat att systrarna valde att göra avbildandet som en årlig händelse. 36 år av fotograferande har således lett till 36 underbara fotografier, där systrarna Heather, Mimi, Bebe och Laurie intar samma positioner, men där mode, frisyrer och livets spel olikfärgar uttrycket, både bland systrarna och åren.

De olikartade ansiktsuttrycken skapar spänning och energi med sina motsättningar, att kvinnorna inte alla står i medvind med likadana leenden. Fotografierna blir en spegel av livets upp- och nedgångar, där ändå kvinnornas närhet till varandra består. Det är underbart att se deras starka band, som en påminnelse om hur viktigt det är med att hålla av ens nära och kära.

Det storartade tycks mig ligga i systrarnas trygghet inför varandra och fotografen, hur de kan våga visa de ibland sammanbitna eller strama uttrycken, bort från idén kring ett representativt jag, där man alltid måste framhålla sin ibland tillgjorda lycka genom plastiga leenden. Här lyser därför deras naturlighet och närvaro genom samtliga bilder, i ett resultatet som blir oerhört mänskligt jordnära och varmt. Som en påminnelse om livets förgänglighet.

Fotografierna, år för år, går att se här. För den som vill fördjupa sig i fotografierna finns att läsa boken Nicholas Nixon: The Brown Sisters (2008). (länk till Amazon)

Källa: So Bad So Good. Bildkälla: Nederlandsfotomuseum.nl.