skapandeprocess_musikInsåg idag en markant skillnad i skapandeprocess ur olika medium jag jobbat med. Under helgen har jag arbetat vidare med att komponera musik, där jag arbetar fram musiken genom att ur lusten finna melodier som lägger sig som en kontrapunkt, lager på lager. Sedan kan jag självklart reducera, men generellt sätt gäller regeln lagt kort ligger. Resultatet blir ett komplext nät av självständiga och fristående melodier som ändå fungerar tillsammans i syftet att skapa en genomgående harmoni. Dessutom uppstår en ny melodi ur nätet av melodier som samverkar, vilket kan jämföras med det färgmönster i en stickad tröja som uppstår när man stickar i olika färger. För mig är detta helhetsmönster aldrig förbestämt. Det uppstår ofrånkomligen när verket är färdigt.

De få men intensiva arkitektprojekt jag arbetat med under utbildningen har däremot kretsat kring en tidigt definierad utgångspunkt. Denna har varit otroligt välformulerad, koncis och ren i sin karaktär. Processen har då snarare handlat om att vända och vrida på denna utgångspunkt för att blotta så många olika perspektiv på den som möjligt. Här undersöker jag varje perspektiv jag finner. I slutändan har jag högar med skisser och uppslag som aldrig blir av, utan det blir istället en isbergsteknik där det stora isberget jag grävt fram i processen enbart resulterar i toppen på isberget. Men för att hitta toppen på isberget behövs hela berget arbetas fram, bit för bit.

Visserligen kan musiken ha ett musikaliskt tema som utgångspunkt, men denna är jag fri att gå runt och ifrån, allt för att finna intressanta tongångar. Det är lätt att säga att den ena processen har en större disciplin än den andra, men även musiken fordrar en disciplin å harmonins vägnar. Bägge processernas urval drivs av lusten, även om arkitekturen även kan ha rationella argument som lägger sig i. Men då krävs att denna rationella fördel även innefattar lusten. Här måste därför aspekter av fördelen utrönas i sökandet efter energipunkter att arbeta ifrån.

Jag vill aldrig bli låst i en arbetsmetod, men att tydliggöra för en själv ens tidigare omedvetna beteendemönster kan väcka impulser att utveckla ett förfinat, rutinerat arbetsmönster. Här tror jag även de tydligt egenartade skapandeprocesserna kan hjälpas åt.